Fortsattning pa Vietnam....

Hej hopp!!

Har kommer den spannande fortsattningen pa Vietnam. Vi ar fortfarande i Saigon men sticker vidare till Talak i morronbitti... Talak ar norr ut sa det innebar att imorron borjar vi varan fard hemmat, sakta men forhoppningsvis sakert. Har ar vad som har hant och vad vi har haft for oss dom senaste dagarna.
Forsta dan nar vi kom till Saigon sa gjorde vi inte mycket, vi surfade lite pa internet och checkade in pa ett hotel och svettades (det ar valdigt varmt) och planerade morgondan. Nasta dag besokte vi krigsmuseet i Saigon, det var fantastiskt men otackt. Det var en massa fotografier fran kriget och gamla stridvagnar och flygplan och dylikt... Dom hade t.o.m missbildade foster i glasburkar. Otackt... Missbildningarna var biverkningar fran Agent Orange, giftet som amerikarnana sprejade overallt under kriget. Fotografierna var ocksa helt ofattbara, dom flesta av fotograferna stupade i kriget, vilket inte verkade sa oforstaligt nar man sag hur bilderna var tagna. Det verkade som om fotografen ibland har statt mitt i skottlinjen for att fa en bra bild.. korkat.. men bilderna var som sagt fantastiska men hemska.
Pa kvallen var planen att spana in nattlivet i Saigon, Olafur hade last i varan reseguiden att det skulle vara en av hojdpunkterna i staden. Sagt och gjort, vi akte till den festligaste gatan i stan och letade upp en resturang och bestallde 3 mixed beef med pommes och 3 ol. Olen kom med ljusets hastighet och nagra minuter senare kom Olafurs mat. Olafur at med god aptit medans jag och Kristinn vantade talmodigt pa varan mat. Nar Olafur hade atit upp och jag och Kristinn hade vantat ytterligare en kvart sa borjade vi misstanka att dom hade glomt bort varan mat. Vi bestammde oss for att saga till. Servitrisen verkade helt oforstaende nar vi sa att vi ville ha 2 mixed beef med pommes till, men vi forsokte va sa tydliga som mojligt och bestallde yterlligare 2 mixed beef med pommes. Efter ett par minuter sa kom Kristinns mat. Kristinn at med god aptit och jag vantade talmodigt pa min mat. Nar kristinn atit upp och jag hade vantat ytterligare 5-10min sa borjade jag misstanka att dom missforstatt oss igen.. det fanns inte mycket annat att gora an att bestalla mixed beef med pommes ytterligare en gang, till mej sjalv. Vid det har laget borjade jag bli smatt irriterad men efter en kort stund sa kom min mat... utan pommes givetvis.... Jag papekade att dom hade glomt min pommes och dom sa att den var pa vag, sa jag borjade atat medans jag vantade pa min pommes. Efter ytterligare 15 min sa hade jag atit upp och min pommes hade fortfarande inte kommit.. Jag kallade pa servitrisen och fragade, med en viss skarpa i tonen, var min pommes var. Hon forstod inte alls vad jag menade och jag var tvungen att bestalla annu en gang. Efter det sa var allt frid och frojd, men jag har forstatt att vietmeser inte ar sarskilt logiska...
Efter denna nagot bistra upplevelse gick vi till ett biljardstalle och drack ol och spelade biljard.. Vi spelade 9 ball.. Vi spelade mot proffs och jag vann 2 ggr, helt fantastiskt. En fransman pa stallet blev sa imponerad att han bjod oss pa en drink. Jag vann med bara tur forstass, men jag latsades vara en begavad och rutinerad biljardspelare (ingen av oss kunde ens reglerna ordentligt). Det var trots allt en lyckad kvall.
Nasta dag akte vi till Cu Chi, ett gammalt slagfalt fran kriget 6 mil fran Saigon. Det speciella med detta slagfalt var att Viet Cong armen hade gravt ett gigantiskt tunnelsystem under det. Det bodde 20000 eller 60000 personer (beror pa om jag fragar Olafur eller Kristinn, men det var hur som helst ett stort gang) under marken i dessa tunnlar. Tunnlarna var inte mer an 60 - 70cm hoga och 50cm breda och i dessa tunnlar sprang soldaderna med full stridsutrustning och gevar i totalt morker, det maste ha varit svettigt. Vi provade en av tunnlarna och vi var tvungna att krypa och jag kan saga att det var en mycket klaustrofobisk upplevelse. Anda var tunneln breddad for att tjocka amerikanska turister skulle kunna fa plats. Varan guide som vi hade var en krigsveternan som slogs pa amerikanernas sida, men han verkade anda veldigt stolt over att viet cong vann. I Cu Chi sag vi ocksa gammla rester pa slagfaltet som bombkratrar och en gammal sprangd amerikansk stridsvagn. Och guiden visade oss alla fallor som anvandes och hur hur viet cong soldaterna levde, det var verkligen en upplevelse. Kriget kandes sa nara pa nogot markligt satt och lidandet ocksa. Det maste verkligen ha varit hemskt, bade for vietmeserna och amerikanerna. Man kande sig nastan lite sorgsen men det kandes genast battre nar man satte sig i AC-bussen och akte tillbaka till Saigon samma dag som vi kom till Cu Chi.
Nasta dag akte vi pa en 2 dagars tur till Mae kong delta. Dar akte vi en massa bat och cyklade lite. Mae kong ar ett delta med en massa floder och aar och jag kommer inte pa sa mycket att skriva om det. Det var valdigt fint att se och sa men jag haller pa att defragmentera min hjarna for tillfallet sa jag kan inte anstranga den for mycket, da finns det risk att den hanger sig och det far ju inte handa. Sa darfor skriver jag sa lite om Mae Kong delta. Jag kan beratta att pa kvallen sa traffade vi en man fran Australien som var en akta hardcore backpacker. Han verkade ha varit i vart enda land i hela varlden och inte nog med det, det verkade som han hade varit i varje land minst 2 ganger.otroligt.. Vi pratade en massa med honom och det var valdigt skoj, for han hade mycket att kul att beratta.. Olafur provade ata orm ocksa det var kul, jag och Kristinn smakade lite ocksa.. Det var helt okej inget sarskilt.. Nu kom jag helt plotsligt pa nat fantastiskt, det evigheter vi sag ett tempel. Jag borjar nastan sakna templen...eller inte.
Efter 2 dagar i Mae Kong delta akte vi tillbaka till Saigon. Vi kom pa kvallen och checkade in pa samma hotel som vi bott pa tidigare och fick oss lite att ata. Efter det gick Kristinn och la sig och jag och Olafur promenerade runt i stan. Jag gillar verkligen Saigon. Det ar harligt att promenera och manniskorna ar trevliga och det ar bara en allmant hog mysfaktor har. Harligt.. Det hande inte sa mycket den kvallen forutom att en kille pa motorcykel borjade jag mej och Olafur. Nar han kom ikapp oss visade det sig att han bara ville att vi skulle lara honom lite engelska. Sa vi pratade glatt med honom och han var en riktigt trevlig prick, det ar skojigt nar sant hander.
Nasta dag, som ar idag, sa spanade vi in marknader. Speciellt en inomhus marknad som ar hur stor som helst. Markndens slogan ar "If we dont have it, you dont need it".. Vi kopte lite prylar och gick till Saigon river och drack lask. Olafur var pa jakt efter en ny cd-freestyle for hans gamla hade gatt sonder. Medans Olafur letade gick jag och Kristinn tillbaka till hotellet och spelade pa den gitarr som Kristinn kopte idag for aninges 15 us dollar. Jag misstanker att gitarren kommer att bli mycket otymplig att slapa pa men det ar det vart. Jag och Kristinn hade nastan borjat fa gitarr abstinens.. Nu har jag inget mer att saga sa nu ar sagan slut for denna gang.....

Fortsattning foljer... (sa klart)

JAn